månadsarkiv: november 2013

Fulhöst och ostkakebak

Nu är det fulhöst, fast det är november och den första snön kommit (och smält bort). Allt omkring gården är brunt, grått och svart. Och lerigt. Det är hål i grusvägen förbi gården och solen har inte varit framme på länge. Hoppas snön kommer snart, och sveper in allt i ett vitt, förlåtande fluff! Lite tjäle först bara, tack.

Nu är nästan alla getterna och bockarna inne för vintern. 2 av bockarna är kvar ute, eftersom de orsakade ett mindre världskrig i lagården med en annan bock. Normalt sett är grabbarna goda vänner, men nu var det brunstiga getter inblandade, och den store bocken ville inte ha konkurrens, ens om de andra bockarna fanns i en annan kätte.

Den gångna helgens julmarknad i Ybelsborg, Vetlanda, gick bra för Löten i Hörnebo. Vi fick bara med oss en liten ostkaka och 2 brödlevar hem, resten sålde slut! Nu håller jag på och fyller på förråden igen, till de kommande evenemangen (och de permanenta försäljningsställena). Bakade ostkaka igår, här skär jag ostmassan i bitar efter att den har koagulerat (stelnat ihop med ostlöpe och en vetemjölsredning) i en dryg halvtimme:

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

 

 

Skogsskötsel på bockars vis och en flyttare

Bockar har andra ideal än människor vad gäller hur skogen ska tas om hand. Ni kanske kommer ihåg att jag berättade om en lustigt vuxen tall, som hade knäckts under stormen. Tallen finns i den hagen där de vuxna bockarna går just nu. Tall är favoritmat för både dem och diverse vilda djur, som älgar och rådjur. (Det är därför så många skogsägare gärna planterar gran, djuren tycker inte alls att det smakar lika gott, så det blir det inte så mycket betesskador på ung granskog som det kan bli på tall.)

Nu har bockarna försett sig av allt det goda, och inte nöjt sig med att bara gnaga lite på toppen, som älgar och andra amatörer! De har barkat så möe de bara kommit åt, samt smaskat i sig av de mumsiga tallbarren. Det sägs innehålla diverse vitaminer och mineraler, och det är roligare att få i sig dem genom att slakta en bruten tall, än att äta de tillskott människorna bjuder. (Och för den som undrar, getterna hade naturligtvis gjort precis samma sak om de hade fått chansen!) Här är Emil, Truls och Frode som visar sitt verk:

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Ytterligare en av bockkillingarna har fått flytta, Birk den här gången. Hans nya matte kom med hästtransporten på släp igårkväll. Han fick åka långt, ändå till Västergötland. Hon ville ha en obesläktad bock till sina getter, som hon mjölkar till husbehov. Birk är ett fint val, hans mamma och mormor mjölkar bra och har dessutom rejäla spenar (bra för den som handmjölkar, en maskin är inte lika känslig), farmor är en riktig högmjölkare.

Mamma Alma hade ju varit med förr, så hon visste att ta väl hand om sin lille. Pappa Alvin III behövde inte ta någon aktiv del i uppfostran förrän Birk och de andra vid 3 månaders ålder fick börja gå på bete med sina pappor. Birk var alldeles krullig i raggen (pälsen) sin första tid i livet, men det enda som är kvar av det är en rejäl lugg. Här bär husse ut honom till den väntande transporten, Birk själv var inte positivt inställd, kan en säga:

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

 

Skogsskötsel på människors vis

Vi har en del skog på gården oxå, inte bara vall och bete till djuren. Nu har vi bestämt oss för att slutavverka ett område med främst gran och tall. På gamla kartor har vi sett att en bit av den tilltänkta fällan (som det heter) har varit betesmark tidigare, så det ska återställas till att bli en hage, glest bevuxen med lövträd och enstaka tallar. Jag har gått omkring och kliat mig i huvudet och tittat uppåt (hur ser den här trädkronan ut) och runt omkring (blir det lagom tätt mellan träden nu, och hur är det med trädslagsfördelningen), sen har jag knutit en remsa runt stammen på de  träd som ska få bli kvar. Jag sparar stora sälgar, några fina aspar och ekar, en och annan al som trivs vid dikeskanten, ett antal tallar och björkar och några döda träd som får vara kvar för fåglarnas och insekternas skull.

Eftersom det är ett större jobb än vad en hinner göra själv med motorsåg och traktor med vajerkranskärra, har vi lejt in maskinhjälp för avverkningen. Först kommer en skördare och sågar ner träden, kvistar och kapar i lämpliga längder. Sen kommer en skotare och kör ut alla stockarna och riset ur skogen och lägger upp bredvid vägen så timmerbilarna kan hämta både massaved (tunna stockar) och sågtimmer (tjocka stockar). Riset blir en hög som får ligga och torka i väntan på flistuggen. Eftersom det har varit en torr sommar hoppas vi på så lite körskador som möjligt.

Min man går runt med motorsågen och tar ner alla småträd och sly, som är för smått för att bli massaved. Han syns nästan på bilden:

OLYMPUS DIGITAL CAMERA