månadsarkiv: juni 2014

Livsmedelsverket får remissvar från Hörnebo

Tidigare har jag skrivit om Livsmedelsverkets förslag till nya regler för gårdsförsäljning av opastöriserad mjölk . Som ni kanske minns var jag kritisk till förslaget som krånglar till det ytterligare för folk (mjölkbönder) som redan är hårt tyngda av regler, inspektioner och dokumentationskrav, och dessutom försvårar för den som vill köpa mjölk för att göra sin egen ost eller så. Livsmedelsverket skickade ut förslaget på remiss till ett antal berörda, mest myndigheter och föreningar, och dessa kommer skicka in sina svar. Dessutom har vi helt vanliga människor, mjölkbönder, ostkaketanter och opastöriserat-frälsta möjlighet att skicka in våra remissvar. Så det har jag gjort! Jag har skrivit bland annat:

Angående att Livsmedelsverket vill registrera och kontrollera alla som säljer opastöriserad mjölk på gården:

OLYMPUS DIGITAL CAMERA”Vi mjölkproducerande bönder och våra djur är redan idag tillräckligt registrerade och kontrollerade, detta förslag går stick i stäv med jordbruksminister Eskil Erlandssons föresats att göra ”regelkrånglet” mindre. Vi som producerar mjölk står idag under kontroll av Skatteverket (eftersom vi alla är egna företagare), Jordbruksverket (som registrerar våra djur och våra ev. EU-stöd), kommunens miljönämnd (om vi har så många djur att jordbruket räknas som miljöfarlig verksamhet), länsstyrelsen (som kontrollerar djurskydd och villkor för EU-stöden) och Skogsstyrelsen (för dem av oss som äger skog i verksamheten). Dessutom har de flesta av oss att ta hänsyn till LRF Mjölks regelverk för mjölkproduktion. Dem av oss som vidareförädlar mjölken eller andra primärprodukter från gården står dessutom under den kommunala livsmedelsinspektionens tillsyn. Alla dessa verk och myndigheten kontrollerar vår verksamhet, och kräver oss på långt gående och tidskrävande dokumentation och rapportering. Det räcker alldeles utmärkt.

Varken vi bönder eller länsstyrelserna eller de mjölkköpande privatpersonerna behöver ytterligare registrering och kontroll. Eftersom Livsmedelsverkets problemlösning är att se till att privatpersonerna pastöriserar sin ”bonnamjölk”, är det därmed tämligen meningslöst att rikta ytterligare åtgärder mot den mjölk som ändå ska pastöriseras!”

Andra delar av förslaget kan jag leva med, att dela ut en lapp med info om mjölkens pastörisering och förvaring är rätt enkelt. Men jag gillar inte begränsningen att max få sälja 70 liter i veckan, eller att behöva dokumentera all mjölk som säljs. Slutligen skrev jag:

”  I föreskriftsförslaget med tillhörande utredning argumenteras för kraftfulla åtgärder som utökar mjölkproducenternas regel- och dokumentationsbörda, men till en ytterst liten nytta. I utredningen anges att 226 sjukdomsfall antas vara relaterade till konsumtion av opastöriserad mjölk under 18 år! Utslaget per år blir det c:a 12 fall! Det är svårt att veta hur många personer som verkligen köper och dricker opastöriserad mjölk, så en får räkna hypotetiskt. Det finns c:a 5000 mjölkproducenter i landet (gårdsmejerier med mjölkproduktion inräknade) och antalet minskar stadigt. Vi räknar bort de c:a 1 000 större gårdar som har mjölkrobot, eftersom privatpersoner knappast har böndernas tillåtelse att komma instövlandes med sin lilla mjölkkruka och tappa upp mjölk ur en kyltank som rymmer flera kubikmeter. Kvar finns alltså 4 000 gårdar där en kan köpa mjölk. Antar vi att varje mjölkbonde säljer till 3 andra personer har vi 12 000 årskonsumenter av opastöriserad mjölk, varav 12 blir så sjuka att de måste uppsöka sjukvården. Risken är alltså på promillenivå! Detta att jämföra med de fall av matförgiftning orsakad av campylobacter, ofta med kycklingkött som smittkälla, som förra året uppgick till 3 304 fall! Ska vi reglera försäljningen av icke värmebehandlat kycklingkött lika hårt, för konsumenternas bästa?”

Remisstiden går ut imorgon (den 1 juli), så sen återstår bara att vänta och se.

 

Vem har uppfört regndans?

väderprognosOch hur ska en kunna slå något gräs när prognosen ser ut såhär (sorry, SMHI, att jag lånade eran bild)?! Någon har bevisligen gjort vad hen har kunnat för att vi ska få riklig och inte minst väl utspridd nederbörd. Håhåjaja. Och första person som kommer dragandes med ”bönder som alltid gnäller på vädret”, ska jag klippa till med drivremmen från hökanonen…
Det är inte bara klagomål, detta, det är bekymmer! Gräset på våra vallar växer sig längre och längre och grövre och grövre, och det är det som är bekymret i sammanhanget. Grovt gräs innehåller inte så mycket näring som getterna kan tillgodogöra sig, och stjälkarna kommer de helt enkelt inte att äta, utan dra ut på golvet där de får bli strö. Många av oss som fortfarande kör hö vill slå före eller runt midsommar, men när vädret inte tillåter får en vänta under tiden gräset ökar i mängd och minskar i energivärde. Vi skulle alltså ha slagit alltihopa när vi slog den första träan, men det är lätt att säga nu…

Hjälp mig, go´vänner, att be för en sisådär 5 dagars ihållande solsken! Gärna snart.

7 vackra flickor

OLYMPUS DIGITAL CAMERA…på ett mjölkbord! Getterna verkar gilla mjölkningen, dels får de kraftfoder (godis!) och sen tror jag att de tycker det är behagligt att bli mjölkade och lätta på trycket i sina fulla juver. Eftersom de är mycket revirhävdande är det en del i beteendet att försöka stjäla mat av ranglåga flockkompisar, och Peter har satt upp plyfaskivor mellan ätplatserna för att alla ska få ha sin spann i fred. Här är närmast kameran Elsa, sedan Maja, Alma, Viktualia, Astrid. Prostinnan och Madicken längst bort ville inte vara med på bild.

Mjölkar gör jag vareviga dag, bakar Hörnebo getostkaka av mjölken ett par gånger i veckan. Skulle väldigt gärna börja slå resten av vallarna till hö nu, men väderprognoserna visar illavarslande ljusblåa regnstaplar nästan varje dag, och då är det definitivt ingen som slår något hö! Beklagade mig för min kusin igår, att ”snart är gräset så grovt så det går att hugga som massaved”. Hon tyckte jag överdrev, ”det räcker väl med energiskog!”…

Somliga får åka på semester

OLYMPUS DIGITAL CAMERADessa somliga är förstås inte husbondfolket, vi måste vara hemma och jobba. Men några av getterna, de som har killingar i magen nu, har fått komma till Grannbyn på betessemester. Där finns gott om bete, men inte så många betesdjur, så markägarna är glada om det kommer några professionella ekologiska flistuggar dit och utför sitt (ar)bete. För att inte tala om hur lyckliga getterna blir när de blir utsläppta i en alldeles ny och fräsch hage! Först måste de dock åka en liten bit med hästtransporten, så om ni undrar över den här egendomliga bilden, så föreställer den madamerna i transporten, i ett von oben-perspektiv…och inte stod de still när jag tryckte av, heller.

OLYMPUS DIGITAL CAMERASen fick de komma ut i hagen, där gräset hunnit växa sig högt, och det åtminstone fanns lite sly att tugga i sig. Getter som väntar killing behöver bra mat! (Jag måste tala om att det är helt avsiktligt att de är dräktiga nu, det är inte fråga om någon olycke-betäckning! De flesta getterna fick sina killingar på våren, men det här gänget hade istället killat förra hösten, och då är det inte schysst att betäcka dem redan i november. Några av dem var för små att betäckas i november, och fick några månaders extra vila och tillväxt innan de fick träffa sin bock.)

Glad Midsommar på er alla, folk som fä, och måtte ni kunna fira för goda skördar under året!

Första höet är inne och förgjordade elen

Jajamen, igår eftermiddag bestämde vi att höet måste in, eftersom vissa vädersajter lovade att det skulle regna idag (hmmm, hittills har det inte kommit en droppe, men dagen är inte slut än…). Inte var höet redigt så torrt som vi hade önskat, men vi har ju skulltork som kan fixa det sista, och några gånger han vi vända höet medan det torkade på träan.

Peter kopplade på sidoräfsan på Fårrden och körde ihop höet i strängar. Sen åkte han iväg med samma Fårrd och sidoräfsan avhängd och hittade en självlastarvagn ståendes. Inte stod det nåt namn på vagnen, och inte var det någon som använde den just då heller, så det var bara att häkta på och fara hem (…skojar bara, hade faktiskt frågat självlastarvagnens rättmätige ägare först.). Efter att ha kopplat ihop traktor och vagn med kraftöverföringsaxel och hydrauluttag bar det iväg ut på träan för att hämta första lasset. Under tiden hade jag gjort rent runt hökanonen, städat bort saker som låg framför porten och lagt ut en pressening vid portöppningen för att inte få skräp och jord i höet.

OLYMPUS DIGITAL CAMERAElmotorn till hökanonen startade på andra försöket, och när Peter kom med första lasset var det ”bara” för oss att börja ösa i hökanonen i takt med att självlastarvagnens utmatning gav oss hö. Solen sken på oss, hökanonen susade och självlastarvagnen knackade. Som tur var är det en ganske liten träa, så det blev bara två lass. Fast det blev några kilo att häva på. Känns gott i armarna (eller nåt). Mhm, säger Vän av Ordning, håller inte alla normala människor på med ensilage sen typ 20 år tillbaka? Då svarar Vän af Höutfodring: Getter bör helst äta hö, eftersom vissa bakterier som kan finnas i osyrat ensilage kan göra dem sjuka. Och dessutom har även fattiga småbönder råd med de maskiner som används till att skörda hö! Så detta går bra, även om det är stenålders, ja t o m Äldre stenåldern.

Och idag efter mjölkningen tänkte jag sätta igång skulltorken, som är en fet fläkt som blåser luft igenom en stor trätrumma och vidare genom torktrallen som höet ligger på. Eftersom den tar stora tuggor ström kan en inte ha några andra förbrukare igång samtidigt. Jaha, så första gången jag skulle ha istad eländet (3-fasmotor med YD-start), gick det bra på Y-läget, men när jag drog upp spaken till D-läget dog motorn…*suck*. Fick leta som en idiot i inte mindre än tre (3!!!) elcentraler som är uppskruvade lite här och var, och byta säkringar i inte mindre än 2 av dem, efter att ha konstaterat att motorn inte gick på alla faser några gånger. Till sist gick den förgjordade fläkten igång på fullt varv och alla faser, så nu är det bara att hoppas att det inte behagar ryka fler säkringar. Inte idag, åtminstone…snälla!

Nu slår vi!

OLYMPUS DIGITAL CAMERAEller vi och vi, det är snarast nån form av omvänt majestätsplural att skriva så. (Majestätsplural är det som kungar förr i världen ägnade sig åt när de kallade sig själva för Vi, ”Vi önskar se Våra undersåtar visa tillbörlig aktning för Oss.” I nutid är nog det omvända vanligast, alltså att ”vi” betyder ”du”, som i ”vi borde verkligen se till att hålla ordning i personalrummet”.) Det är faktiskt inte jag, Christina, som slagit, utan Peter.

När vanliga svennebananer såhär års tänker på stundande semestern, solbrännan och inför-beach-bantningen, tänker bönner på den kommande vintern. Hö behövs i stora mängder för att mätta getflocken (och barnens två nya kaniner *he he*). Helst ska gräset slås i rätt tid för att innehålla lagom mycket näring, slår vi för tidigt blir höet för lättsmält och getterna kan inte tillgodogöra sig näringen och slår vi för sent är höet för grovt och getterna vill inte äta det. Dessutom måste det ligga minst 4 dagars solsken och gärna lite blåst framför oss, så att gräset ska bli torrt nog för att kunna köras in.

OLYMPUS DIGITAL CAMERAVarje gång en slår är det alltså en handling i tro! Vi har börjat med denna enda träa idag, eftersom den vuxit bra och förhoppningsvis ska ge det rätta höet till getterna att äta på våren när killingarna är små, och getterna behöver näring för att kunna ge mjölk. Denna träa var oxå den som fick mest gödsel i våras. De andra vallarna väntar vi med att slå ännu ett litet tag, så det gräset (och ogräset, icke att förglömma) kan växa till sig.