månadsarkiv: maj 2015

Ett gott grönt liv

OLYMPUS DIGITAL CAMERADet blev en sen vår i år, eftersom det regnat och varit kallt, men nu är nästan alla djur ute på bete.
Här har vi vårt mest marknära betesdjur (om en bortser från hönsen, förstås) vår väneko Lilla Röda. Jag har gjort upp en betesväxlingsordning så att göingegetterna får beta först, de äter ju helst inte så nära marken. När de har tagit det de vill ha, får Lilla Röda och hennes kalv Blomma komma dit och ta resten. Visade den i mitt tycke fullständigt nerbetade hagen där bockarna gått för min kompis K, som har nötkreatur, och hon fattade ingenting – där fanns ju massor med mat (för kor)…

OLYMPUS DIGITAL CAMERAÄven getterna har det gott ute. Men vad gör killingarna hos getterna, då får du ju ingen mjölk? kanske du undrar. Jo, getter och killingar får gå ihop på dagarna, och sedan skiljer vi dem åt på kvällen. Under natten får se sova separat och sedan mjölkar jag på morgonen. Efter mjölkningen är det ett väldigt hallå (mest på killingarna) innan jag släpper ihop dem igen, för att sedan skilja dem åt på kvällen igen. Så kommer jag hålla på tills de är 3 månader, då ska ändå de små bockkillingarna skiljas från sina mammor och systrar på heltid för att undvika tjuvbetäckningar.

Hönsen får inte vara ute och gå fritt varje dag, med tanke på risken för rovdjursattacker, men de får sin beskärda del av permissioner i solen.
Här är två av mina tuppar som tuppar sig *he he*, spänner ut sina nackfjädrar till en krage och stirrar ut varann, för att se vem som är mäktigast. Ibland blir det slagsmål också, men långt ifrån alltid, det räcker ibland med stirrandet och att den som känner sig underlägsen sedan sticker iväg. Tuppar (precis som de flesta andra djur, utom hongetter) brukar inte bråka något nämnvärt när de väl har etablerat en rangordning.

Djup jordbearbetning del 2

När Boxertraktorn och tallriksharven blivit ordentligt bärgad kunde Peter köra några vändor på den säkrare uppedelen av träan. Sedan bar det av till Paddingetorp för att låna extrahjul för att ha dubbelmontage!

När Boxertraktorn och tallriksharven blivit ordentligt bärgade kunde Peter köra några vändor på den säkrare uppedelen av träan. Sedan bar det av till Paddingetorp för att låna extrahjul för att ha dubbelmontage!

Efter harvning och sten- och rotplockning med dubbelmontaget på Boxern (ser ni de snygga traktorspåren i vänstra nederkanten av bilden?) var det dags att låna fyrhjulingen med centrifugalspridande såmaskinen av snälla grannen V igen. Sen sådde Peter vallgräsfröna i flygande fläng.

Efter harvning och sten- och rotplockning med dubbelmontaget på Boxern (ser ni de snygga traktorspåren i vänstra nederkanten av bilden?) var det dags att låna fyrhjulingen med centrifugalspridande såmaskinen av snälla grannen V igen. Sen sådde Peter vallgräsfröna i flygande fläng.

Sedan skulle vallfröna som såtts på jordytan tryckas ner i jorden med hjälp av BM Victorn och ringvälten. (Det gula som sitter bakpå traktorn är en vajerkran för skogsarbete, och har inget med detta att göra.) Bockarna som betade i bakgrunden var som synes måttligt imponerade av de mänskliga ansträngningarna att ordna vinterfoder åt dem!

Sedan skulle vallfröna som såtts på jordytan tryckas ner i jorden med hjälp av BM Victorn och ringvälten. (Det gula som sitter bakpå traktorn är en vajerkran för skogsarbete, och har inget med detta att göra.) Bockarna som betade i bakgrunden var som synes måttligt imponerade av de mänskliga ansträngningarna att ordna vinterfoder åt dem!

Eftersom välten gärna trycker upp stenar, är det bra att gå ett sista varv runt träan och plocka upp de mest störande stenarna. Observera den rätt stora högen med rötter som ligger i skogskanten. 3-åringen som står närmast traktorn fick en peng när vi var färdiga, eftersom hon jobbat så hårt och noggrant! Nu väntar vi bara på att det ska gro...

Eftersom välten gärna trycker upp stenar, är det bra att gå ett sista varv runt träan och plocka upp de mest störande stenarna. Observera den rätt stora högen med rötter som ligger i skogskanten. 3-åringen som står närmast traktorn fick en peng när vi var färdiga, eftersom hon jobbat så hårt och noggrant! Nu väntar vi bara på att det ska gro…

Djup jordbearbetning del 1

I fredags hade den plöjda träan torkat upp tillräckligt, tyckte vi. Så Peter hängde på tallriksharven på Boxern, lyfte dit ett par rejäla stenar som tyngder, och satte i igång att köra. Han kom inte så långt, närmare bestämt 2 varv…

Jajamen, i den sura neränden på träan körde herr Gundersen fast. Så han fick hämta Super Majoren att försöka dra med.

Jajamen, i den sura neränden på träan körde herr Gundersen fast. Så han fick hämta Super Majoren att försöka dra med.

Det gick måttligt bra. Han höll på att sätta sig med Super Majoren också.

Det gick måttligt bra. Han höll på att sätta sig med Super Majoren också.

 

Såhär fina blev spåren efter Super Majoren när han lyckats komma loss. Djup jordbearbetning, var det!

Såhär fina blev spåren efter Super Majoren när han lyckats komma loss. Djup jordbearbetning, var det!

Men den trogna Super Majoren är bra att baxa bort stora stenar med, ändå!

Men den trogna Super Majoren är bra att baxa bort stora stenar med, ändå!

Klockan 06 på lördagmorgonen kom vår snälle granne V med sin MF, men det var ju fusk, för den är 4-hjulsdriven! Loss kom dock både Boxer och tallriksharv...

Klockan 06 på lördagmorgonen kom vår snälle granne V med sin MF, men det var ju fusk, för den är 4-hjulsdriven! Loss kom dock både Boxer och tallriksharv…

 

En dödlig blodsugare

För några veckor sedan tog jag ett träckprov och skickade in, som jag gör 2 ggr om året. Vid det här tillfället tog jag ett prov från 3 getter som gått inne i lagården hela vintern, och det andra från 3 bockar som gått ute hela vintern. Resultatet var både bra och dåligt, det visade att det fortfarande finns Stora magmasken (Haemonchus contortus, en blodsugande inälvsparasit) i besättningen, men glädjande nog hade antalet minskat kraftigt. Getternas med hälften, och bockarnas var så lågt att jag valde att låta dem gå utan avmaskning.

lisabetsjukMin 2-åriga Lisabet, som fått sin killing Snövit i början på mars, hade haft dålig aptit och inte idisslat som hon skulle, så jag hade gett henne både jäst och bakpulver för att hjälpa igång hennes magar igen. Det hjälpte inte så bra som jag hade trott, så jag flyttade ut henne och Snövit från gruppen för att hon skulle få lugn och ro. Jag gav avmaskningen till henne och de andra som skulle ha av den. Nu satsar jag, för att få bästa effekt, på att ge enkel dos efter kroppsvikt till varje get, men 2 dagar i rad. Vanlig enkeldosavmaskning som en ger till får har inte alltid full effekt på getter.
Jag upptäckte, till min förtvivlan, att Lisabet hade en ”påse under hakan”, alltså ett käftgropsödem. Detta är tecken på antingen angrepp av Stora magmasken eller den ännu värre Stora Leverflundran. Eftersom hon även hade bleka slemhinnor (ett tecken på anemi, blodbrist) var jag rätt säker på att det var Stora magmasken. Men jag hade ju avmaskat, så vad mer fanns att göra än att vänta på att parasiterna skulle dö och Lisabet bli piggare?
Det blev hon dessvärre inte. Några dagar gick, och hon blev mer och mer hängig. Aptiten och törsten blev sämre, och hon hade nästan ingen mjölk till sin lilla dotter.
lisabetdödEn kväll blev hon bara liggandes, och jag beslutade att ringa veterinär morgonen därpå. Under morgonen blev hon ännu sämre, och när veterinär Lundin kom kunde hon bara konstatera att Lisabet led av allvarlig anemi, och hon var bortom räddning. Vi beslutade att det var bäst att ge henne sprutorna för att låta henne dö inne i lagården, eftersom det hade stressat henne att ta ut henne för att ge ett nackskott (vilket är det normala sättet att döda getter). Jag fällde några tårar över Lisabet, denna vänliga själ som jag haft hand om sedan hon var nyfödd och fick stödmatas med flaska. Hon somnade in under sin lilla dotters övervakning, och på något vis förstod den lilla att det inte fanns någon mamma mer. Hon fick flytta tillbaka till deras tidigare getgrupp, och har sen kunnat tjuvtutta på de andra getterna, med 2-månaderskillingens inbyggda fräckhet.

Själv har jag kliat mig i huvudet över detta. Lisabet dog alltså nästan en vecka efter att hon fått avmaskningsmedlet, så hon måste ha varit allvarligt nedsatt av Stora magmaskarnas blodsugande redan innan maskeländena dog en förhoppningsvis kvalfull död av maskmedlet. Veterinär Lundin hörde av sig efter att hon åkt, och tipsade om att jag borde ge alla getterna järntillskott ifall det var fler av de avmaskade getterna som kunde tänkas lida av anemi, till följd av Stora magmaskens tidigare härjningar. Så Peter köpte ett preparat för hästar som jag nu ger alla getterna i kraftfodret, och ska fortsätta med ytterligare någon månad, hade jag tänkt. Alla getter verkar tack och lov må bra, utom Lisabets mormor Elsa. Hon har bleka slemhinnor och fick inatt en dödfödd killing. Förmodligen får det gå på Stora magmaskens konto, det med. Att ha en blodsugande inälvsparasit i sig under högdräktigheten är nog en stor påfrestning för både get och killing!

Men jag har gjort vad jag har kunnat för att bekämpa Stora magmasken:

1: Skickat in träckprov för att få veta parasitläget i min flock.
2: Avmaskat med enkel dos ggr 2.
3: Gett järntillskott för att förebygga att fler getter får anemi (blodbrist).

Visst är det hiskligt dålig reklam att tala om att en har Stora magmasken i flocken, men jag har även sagt hur jag gör för att försöka komma tillrätta med problemet. Tyvärr är det nog många getflockar där denna otäcka blodsugare finns – utan att ägaren vet om det!

Massa vita betesdjur i Hörnebo

OLYMPUS DIGITAL CAMERAIgår var ett visst hörn av Hörnebo precis fullt av vita gräsätare! Vår granne hade släppt ut några av sina charolaiskreatur så att våra bockar fick grannar. Frode och Truls närmast kameran. Varken bockarna eller korna (eller ens tjuren) höjde på ögonbrynen över vilka som fanns på respektive andra sidan av stängslet, men kalvarna tyckte det var spännande!

Även Lilla Röda och Blomma, som går i hagen på andra sidan vägen, tyckte det var intressant att få möta nya artfränder, om än på håll. Det gick ju faktiskt att råma och ko-munnicera!

Idag när 9-åringen kom hem efter att ha gått från skoltaxin, konstaterade han att ”Ko-killingar kan också rymma!”. Då hade han sett den minste ko-killingen vara utanför hagen 🙂 .

Kan en få rot-avdrag för plöjning?

OLYMPUS DIGITAL CAMERAJa, bokstavligt talat, alltså!
Så här intressant kan det se ut om någon försöker sig på att plöja en träa (”åker” in Swedish) som inte varit plöjd sen många år, minst 20 trodde ”Hammarn” som fått äran att köra Fredrik Alvarssons New Holland med 4-skärig växelplog. Som synes hade han vissa problem med de i vissa fall nästan armgrova rötterna. Det är till råga på allt elände skog på 2 sidor om den här träan, så många rötter blev det.

OLYMPUS DIGITAL CAMERAVi hade väl kunnat plöja själva, men det hade lixom tagit mera tid med en 2-skärig och halvtaskig tegplog (alltså en plog som inte går att vända på, en får alltså köra åt samma håll hela tiden), som är det som finns i plogväg här på går´n. Men innan plöjboyen dök upp hade Peter både spridit dynga och kört några vändor med tallriksharven för att ha sönder grässvålen.
Det var i alla fall en entusiastisk publik som följde arbetet!

OLYMPUS DIGITAL CAMERAVi har kört ut resten av gödseln också (tack för lånet av gödselspridaren!). En kan inte tro att det blir så möe dynga av några getter, en skock höns och en eller annan ko – men det blir det! Och alltihopa har jag kört ut med skottkärra under vintern, för det är nästan bara jag som skött mockningen. (Nån som vill bryta arm?) Här lastar Peter gödsel med min Fordson Super Major med helhydraulisk Tranåslastare (sicken lyx, om det inte vore för den lilla petitessen att styrservon bara funkar åt ena hållet).

OLYMPUS DIGITAL CAMERAEder egen madame Liljerås fick sedan äran att sprida ut den värdefulla och väldoftande näringen med Peters BM Boxer. Förstås skulle 5-åringen åka med. Även om det luktade. I år har vi inte köpt någon påsa-skit, så det blir bara naturlig skit som sprids över vallarna. Nu hoppas i att regnet och maskarna gör sitt jobb!