månadsarkiv: januari 2016

De 4 bockarna

4bockarNu har snön smält bort igen, ligger bara några fläckar och ploghögar kvar. Och jag har fortfarande inte fått några bilder av vår iller inne på logen. Synd!
Här är mina utebockar: Lille Jacob f 2015 är den svarte som vänder sig bort längst t v, sen är det Little Steven f 2013, Truls f 2008 och Frode f 2011. Svårt att avgöra om Frode faktiskt vuxit om Truls (kan någon annan bock vara Störst I Sockna´??), eller om han bara sträcker upp sig inför sin matte som fotograferar. Frode är en redig linslus, nämligen.
En skarpögd person kan se att det finns några getter i bakgrunden, och undrar då förstås hur det går, försöker inte bockarna stånga ihjäl varann om brudarnas gunst? Nope. Under brunsten är det inte lämpligt att ha flera bockar i samma hage/kätte som getterna, då blir det krig. Men nu är alla getterna redan en bit på väg in i dräktigheten, så det finns inga brunstiga getter att imponera på. Tillvaron i den här hagen är tämligen fredlig, och kommer vara så tills alla bockar flyttas till egen flock strax innan killningsperioden börjar.

Mösategsvinterpromenad (feat. illerspårning)

Vintern och kölden har bitit sig fast. Tack och lov, säger jag. Den gångna vintern var alldeles för mild här i södra Sverige, så mördarsniglar och parasitägg överlevde i mycket större utsträckning än vad de gör när det varit redigt kallt en period. Nu hoppas jag på bättring!
Tog en promenad på mösategen, som jag gjorde hage av i somras. Klicka på bilderna så blir de större!

Mösategen i vinterskrud. Ett tillhåll för många vilda djur.

Mösategen i vinterskrud. Ett tillhåll för många vilda djur.

Här var det många på en gång! T v älgkon, i mitten en hare och t h älgkalven.

Här var det många på en gång! T v älgkon, i mitten en hare och t h älgkalven. Såg också enstaka spår av räv och rådjur.

 

 

 

 

 

 

 

 

stl42

Hmm…har älgkon storlek 40? Eller kanske 42?

En hade nästan kunnat tro att det hade varit getter här på den lilla enen, men spåren i snön säger annorlunda.

En hade nästan kunnat tro att det hade varit getter här på den lilla enen, men spåren i snön säger annorlunda.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förstås hade illern varit och sprungit på mösategs-dikena, men de bilderna blev inte så bra. Dock mynnar alla dikena så småningom i bäcken bakom lagården, och där såg jag detta. Här är illerns lilla gryt bakom traktorgaraget, som hen tydligen trafikerat livligt!

Förstås hade illern varit och sprungit på de mestadels igenfrusna mösategs-dikena, men de bilderna blev inte så bra. Dock mynnar alla dikena så småningom i bäcken bakom lagården, och där såg jag detta. Här är illerns lilla gryt bakom traktorgaraget, som hen tydligen trafikerat livligt!

Göingegetter firar Tjugondag Knut

tjugondagIgår var julen slut (även om det brukar heta att den varar till Påska´), så det firade mina utegetter genom att äta upp en gran! Eller två granar var det faktiskt, så att alla skulle få plats. Det är bara stammen och grenarna kvar nu, så det får hamna i flishögen.
Truls och Krösa-Maja närmast kameran.

(Och fast jag väntar otåligt och spårar och smyger, har jag fortfarande inte fått träffa illern…)

Läst mina julklappsböcker nu

20160103_081614Jag blev riktigt glad när jag fick de här paketen av mina bröder (tack, smågrabbar!). Närmast kameran är Raising Goats For Dummies av Cheryl K Smith, en hur-gör-du -kunskapsbok i klassiskt ”…For Dummies”-format. (I serien finns bl a Organic Gardening For Dummies och Type 1 Diabetes For Dummies. Några av böckerna är också översatta till svenska.) Författaren, själv getägare sedan många år, går igenom förberedelser, val av ras, skötsel, olika produktionsinriktningar o s v. Lättfattligt och intressant. Dock kan en som svensk läsare studsa över vissa procedurer som är fullt tillåtna i USA, kastrering och avhorning utan bedövning, t ex. (Jo, killingarna skriker väldigt, medger Cheryl K Smith, men det beror nog inte på att de har ont?!) ISBN 978-0-470-56899-6.

Bakom ligger Goat av Joy Hinson. Det är en mera kulturell betraktelse över geten som djurslag. Genom världshistorien, i konsten, religionen och traditionen. Även om vilda getter världen över, och förvildade populationer samt några lantraser. Många konstnärliga avbildningar, de tidigaste från stenåldern, även om den sorgliga målningen av en syndabock som jagats ut i öknen gav mig en klump i halsen. Men både Gävlebocken och John Bauers julbock är med, samt förstås Tors bockar. Viktig läsning för den som tycker att getter har en undanskymd plats i vår kultur! ISBN 978-1-78023-338-3.

träbock

Vill du läsa någon av böckerna kan de köpas över nätet, eller be din lokala bokhandel beställa hem med hjälp av ISBN-numren!
Här är en annan julklapp vi fick, som fått stå vid vägen och hälsa God Jul. Tack mamma!

Kalla dagar

Nu är vinterkylan och snön äntligen här på redigt, på sina håll i landet har det t o m varit köldrekord. Här är det inte så extremt, men nu strax före soluppgången är det -9 grader ute.
hyddmysDe utegående getterna och bockarna har sin tjocka vinterragg, så de fryser inte. Inne i hyddan är Krösa-Maja och Little Steven, närmast kameran är Fröken Bock. Precis som innegetterna får de hö två gånger om dagen, men att vara ute i kölden kräver mer energi för att hålla värmen, så de får lite extra att äta. Getraser av svenskt (eller nordiskt) ursprung klarar att vara ute året om, men afrikanska dvärggetter kan faktiskt börja frysa om det är för kallt. På engelska kallas de mer specifikt för Nigerian Dwarf, och inte blir det -9 i Nigeria så ofta, så en får förstå de huttrande minigetterna!
klivurAlla djuren får ljummet vatten att dricka 2 gånger om dagen, och det är mycket uppskattat. Getter är mycket noga med sitt dricksvatten, och är det något lurt kan de helt enkelt vägra att dricka.
Här är Truls på väg ut ur sin IBC-tank, han går ner på knä och böjer huvudet åt sidan för att få ut sitt horn. Det här var en ännu mer intressant syn på den tiden han hade båda hornen kvar, och det var 90 cm mellan hornspetsarna!
varmaflaskanInne i lagården är det för det mesta plusgrader, eftersom djuren genererar värme, men det har varit nere på minus även där. Jag håller på och sinar mjölkgetterna nu, eftersom de ska få vila 2 månader innan de får killingarna, men ännu mjölkar jag en gång om dagen. När det är kallt brukar jag hälla upp varmt vatten i spannen med juvertrasorna, och sedan låta flaskan med spendoppningsmedel ligga på värmning där. Då blir spendoppandet efter mjölkning behagligare för getterna!

Som en sista teaser för idag kan jag nämna att jag sett illerspår i snön runt bäcken bakom lagården. Bäcken är helt frusen nu. Jag spanade på logen en stund igårkväll, men illern kom inte in just då, i alla fall. Inte luktar det heller iller på logen, så hen kanske inte är på jakt efter kattmaten ännu. Vi får vänta. Och smyga.

 

Här är Olivia!

I våras hade Föreningen Allmogegeten årsmöte på Stättareds 4H-gård i Halland. Eftersom jag sitter i styrelsen var det bara att packa sig in i valfri Mercedes och åka. Efter årsmötesförhandlingarna fick den som ville gå en runda och titta på gården och alla djuren. I gethägnet fanns en mycket stilig get, välvuxen och fin med ett rejält juver. Göingeget, till råga på allt! Så jag frågade om det fanns någon getkilling efter henne till salu. Killingarna låg då och gonade sig inne i gethuset, så det gick inte att se vem som var mamma till vem.
stättaredHenric på 4H-gården kunde berätta att det fanns en getkilling efter Ingrid, som geten hette, men att hon var för liten för att flytta då. Förstås. Men han skulle höra av sig…
…och det gjorde han på senhösten (när jag trodde det var fullständigt bortglömt alltihopa), och efter diverse bilkrångel och annat elände kunde jag och 2 av barnen göra den stadiga resan och hämta Olivia veckan före jul! Hon tyckte nog att det blivit lite ensamt i lagården på Stättareds 4H-gård, eftersom hon var den enda killingen kvar. Tur att det fanns fönstersmygar att hoppa upp i!

oliviabråkarVäl hemma i Hörnebo fick hon flytta in till de andra jämnåriga unggetterna. Förstås skulle de göra upp om rangordningen. Här stångas Olivia t h med Snövit, medan Rullgardina tittar på, beredd att gripa in om det skulle krävas.
Nu har det gått ett par veckor, och det är lugnt i gruppen. Olivia har hittat sin plats i flocken av tonårsgetter.
Välkommen till Löten i Hörnebo, Olivia!

3 från året som gick

Gott Nytt År, go´vänner!

Vi börjar med 3 oväntade händelser:
OLYMPUS DIGITAL CAMERA1:
Illern återvände till logen även denna vinter! Jag lyckades få flera intressanta bilder på det lilla odjuret, och spännande möten mellan ett vilt rovdjur (illern) och tama rovdjur (katterna).
2: Vår väneko Lilla Röda motbevisade å det grövsta påståendet att kor äter vad som helst.
3: I december hittade jag getterna som hade rymt… och de var kanske inte där jag trodde att de skulle vara.

3 olyckor:
OLYMPUS DIGITAL CAMERA1:
Allas vår Truls, Den Störste Bocken I Sockna´, bröt av sitt ena horn. Massa blod och massa elände, men hittills har han klarat sig!
2: Lilla killingen Snövit blev först moderlös, och sedan bröt hon sitt ena bakben på midsommarafton. Även hon har återhämtat sig och är idag lika livlig som sina jämnåriga.
3: Framåt hösten blev även vår Emil enhörning. Än så länge är även han vid god hälsa.

3 nya vänner:
nyavänner1:
I februari fick vi hem vår första väneko, Lilla Röda (å jo, så liten är hon faktiskt inte.) 7 år gammal och högdräktig, vilket snart skulle visa sig…
2: Den stilige göingebocken Harald fick stå för lite nytt vatten till genpoolen, och till våren 2016 får vi träffa hans killingar.
3: Något oplanerat köpte jag hem Emils pappa Birk och hans lillasyster Frida. Lite av charmen med tillvaron är att det inte alltid blir som en tänkt sig!

 

 

3 gånger sötchock:
OLYMPUS DIGITAL CAMERA1:
Sötaste kalven någonsin, tyckte barnen om Lilla Rödas kvigkalv. Hon fick heta Blomma, och är en korsning mellan väneko och loshultatjur. Nu som nöt-tonåring är hon inte lika söt längre, men är snäll och lätthanterlig.
2: Och så alla dessa killingar! De näpnaste små varelser en kan tänka sig, fulla av upptåg, studsar omkring överallt och äter hela tiden.
3: Och vad ska en ha en dvärghöna till, om hon inte ruvar? Och denna lilla skrocka har ruvat fram 2 kullar kycklingar 2015! De som kläcktes på våren har redan börjat värpa, medan de som klev ur skalen i början på november ännu piper som om de vore pyttesmå (det är de inte).

3 maskinella stordåd (eller Rör inte min traktor):

Jajamen, i den sura neränden på träan körde herr Gundersen fast. Så han fick hämta Super Majoren att försöka dra med.

Jajamen, i den sura neränden på träan körde herr Gundersen fast. Så han fick hämta Super Majoren att försöka dra med.

1: I vanlig ordning lejde vi bort plöjningen, och…tja, det var väl ingen som hade trott att det skulle vara någon större match för en 4WD-traktor med växelplog. Men när ingen varit där med plogen sedan hockeyfrillans dagar ungefär, då blir det RÖTTER!
2: Sen sänkte somliga BM Boxern med efterhängande tallriksharv rätt rejält i neränden på samma träa. Våren var minst sagt motspänstig! Det gick åt ett antal bärgningsförsök innan den var uppe på bärig jord igen.
3: Allt höet fick vi in under tak efter många om och men och många timmar i traktor och vid höinjektor. Sen fick skulltorken dåna över nejden till allas belåtenhet.