Att röka och servera killingkött

Det här har jag glömt att berätta om!
roktunnaFör några veckor sedan var jag, gårdsmejeristen Malin Nelson och fårbonden Emma Hultgren inbjudna att delta och servera maten på Vetlanda Hembygdskrets´ årsmöte (kretsen består av alla hembygdsföreningar i Vetlanda kommun). Fröderyd Hembygdsförening stod som värd för årsmötet.
Jag hade lovat att bjuda på bl a rökt killingkött. Så ungefär en vecka innan serveringstillfället tog jag fram killinglår ur frysen, och la dem 4-5 dagar i 10%-ig saltlag (=10% natriumklorid och 90% diväteoxid). När köttet var färdigrimmat (att rimma är ett gammalt ord för att lägga kött i saltlag) benade jag ur det och band ihop köttbitarna till fina jämngrova stycken med bomullssnöre.
Sedan plockade vi fram röktunnan från den Kungliga Hovleverantören i Vetlanda. Den ska egentligen eldas med grillkol eller briketter, men vi har lärt oss att det går bättre med egen, finhuggen lövved för att få upp temperaturen (om en använder barrved smakar köttet tjära istället).

skivareSpånskålen fylldes med fuktigt alspån, köttet las på galler i tunnan, och sen var det bara att elda. Vid varmrökning ska temperaturen i röktunnan vara 80-90 grader. Jag hade satt en instickstermometer i den ena köttbiten för att ha bättre koll. Jag ville ha upp innertemperaturen i köttbitarna till 70 grader. Det tog ett par timmar.
Det färdigrökta köttet fick sedan vila ett drygt dygn. Varmrökt kött håller inte lika länge som kallrökt, men ett par veckor vid kylförvaring funkar, eftersom det är både rimmat och rökt.
Här är Fröderyd Hembygdsförenings ordförande Britt-Marie Andersson som står vid skärmaskinen och gör fina tunna skivor av killinglåren…

killingkott…och såhär gott såg det ut när det var dags att äta! Mild sälta, röksmak och så den speciella, finstämda killingköttsmaken. Riktigt smaskigt!

2 reaktion på “Att röka och servera killingkött

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *